söndag 6 september 2015

En extra stark septemberkänsla

Kvällarna börjar bli kallare och det märks tydligt att solen går ner tidigare och tidigare för varje dag. Sittplatserna i trädgården och på balkongen byts ut mot soffan och matbordet i vardagsrummet - platser som knappt används under sommaren. Denna lite vemodiga septemberkänsla känns på något sätt lite "ytlig" då denna vecka nog inte undgått någon med bilden på pojken, där på stranden i Turkiet. Jag tror att vi är många som kände att där rann droppen över bägaren och vi insåg med full kraft flyktingtragedin i Europa.

Det finns många sätt att bidra på och jag tror att vi alla gör så gott vi kan efter den egna förmågan. Pengar, kläder eller volontärarbete. Alla sätt är bra - huvudsaken är att vi reagerar och gör någonting, tycker jag.



På mitt instagramkonto har jag varje söndag någonting som jag kallar "söndagens bild och ord" där jag lägger ut citat som jag tycker är tänkvärda. Dagens citat, som jag valt, av Antoine de Saint-Exupéry tycker jag speglar veckan som har gått.

Det är bara med hjärtat du kan se det rätta; det som är väsentligt är osynligt för ögat



3 kommentarer:

  1. Älskar september. Jag tror att alla har fått upp ögonen den här veckan. Aldrig förr har det samlats in så mycket pengar. Underbart!
    Alltid så kul och titta in hos dig. Gillar ju din stil.
    Allt gott
    Annika

    SvaraRadera
  2. Ja, den här veckan har verkligen visat det hemska som pågår i vår värld. Så många barn som har det så otryggt och hemskt. Krig är bara elände, för inget gott med sig och vi skulle kunna ha det så bra.

    Tack för dina positiva ord hos mig! Alltid roligt att få bejakande respons. Ser fram emot att se vad du hittar på med din rabatt. Kram Merja


    SvaraRadera
  3. Så sant! Ja, man känner sig onekligen ytlig som funderar på tulpanlökar, men man måste hämta kraft någonstans för att kunna hjälpa tror jag.
    Tack för din fina kommentar hos mig! Jag gillar verkligen mina trädgårdsbloggsvänner, som fattar vad som är viktigt i livet :) Så jag fortsätter nog lite till.
    Kram
    Katarina

    SvaraRadera

Tack för att du tar dig tid att lämna en kommentar. Det värmer!