fredag 30 januari 2015

En passande string

Jag tror inte att jag kan kalla mig för shopoholic och ni som följer mig vet vart jag går om jag är sugen på något nytt - källaren! Där finns mina samlade loppisfynd i form av glas, vaser, krukor, lampor och en och annan möbel. Prylar som jag helt enkelt har samlat på mig under hela mitt liv. Nej, det är snarare tvärtom Jag funderar så länge att sakerna hinner gå ur sortimentet innan jag lyckas bestämma mig. Men ibland slår jag till direkt och även denna gång hittade jag (som när jag hittade ljusstakarna) en oundviklig liten sak när jag var och handlade mat i min mataffär. Nämligen denna lilla burk med snören som var som gjord för min stringhylla!


Ni kanske förstår att jag inte behövde någon betänketid denna gång? :)

tisdag 27 januari 2015

Ljuset återvänder

Sista veckan i januari.

Sakta, sakta kommer det tillbaka - ljuset! Efter månader av korta dagar märker jag att jorden åter börjar luta sig mot solen. Dagarna blir längre, solen når högre upp på horisonten och kastar sina ljuvliga skuggor in genom söderfönstren i vardagsrummet och ut genom köket.



Varje årstid har sin charm men det är inte mycket som slår ljusets återkomst! 
Har du några ställen hos dig där solen åter har börjat leta sig in?

Det här lilla inlägget får också bli mitt bidrag till veckans bloggtema hos Decor Life 
| We decor life | SITTPLATS 

Trots sin enkelhet så är pallen i köket en av mina favoritsittplatser. Tidiga vardagsmornar där jag sitter med min kaffekopp och vaknar till, sena helgmornar där jag också sitter med min kaffekopp men en betydligt längre stund och på eftermiddagarna när, som på bilden, solen börjar titta in. Tänk att det ofta är så att det är det enkla som blir det mest älskade!


lördag 24 januari 2015

Återbruk

I ett tidigare inlägg har jag nämnt att det här med att vara ägare till en stor källare är både på gott och ont! Risken är att man samlar och sparar på sig alldeles för mycket men fördelen är att man inte behöver handla något nytt när man är sugen på att göra om hemma. Eller för den delen - ett perfekt ställe att hitta födelsedagspresenter på. Många gånger har jag hämtat både vaser och krukor som jag har passat ihop med de köpta blommorna eller en fin burk till något hembakat.

Här ser ni mitt "ostajlade" källarförråd som mest består av loppisfynd!


Efter att julpynt och blommor är nedplockat och utblommat kan det bli lite tomt på sina ställen. Jag gillar i och för sig tomma ytor också - mellanrummet kan förstärka andra blickpunkter i rummet och då fyller tomrummet en funktion. Men ibland står det tomt i väntan på inspiration eller en tripp ner i källaren. På skåpet under tavelväggen blev det lite tomt efter pepparkakshuset och julblommorna så efter en tur ner i källaren så blev den en damejeanne och en keramikvas som fick komma upp!





onsdag 21 januari 2015

Tankar om tid

I morse skrev jag på instagram. "Nå´n mer än jag som tycker att veckorna bara rusar iväg?" Och jag fick så många härliga svar tillbaka där vi alla verka tycka att tiden går mycket snabbare nuförtiden. Är det så? Snurrar verkligen jorden allt snabbare? Nja, den gör väl inte det men det verkar vara något med vår samtid som gör att vi upplever att tiden bara rusar iväg!

Ibland funderar jag på vad dagens teknologi gör med oss. Sättet vi kommunicerar på idag skiljer sig ganska markant från hur det var när jag var ung. Då bestämde man att: "vi ses utanför Åhléns klockan 18" och då stod man där klockan sex. Det skulle mycket till om man inte kom till den avtalade mötesplatsen. Hur gör vi idag när i princip alla har mobiler? Jo, vi säger: "vi messar lite närmare sen och bestämmer tid och plats", (eller så sitter vi kvar hemma och skypar med varandra). Vad gör det med vårt tänkande och vad gör det med vårt förhållande till tid och rum? Sån´t brukar jag fundera på! Jag tror nämligen att det har betydelse för hur vi upplever tiden. Märk väl - jag värderar inte om det var bättre eller sämre förr - jag noterar att vi beter oss annorlunda. Jag tror att vi varken är mer eller mindre sociala i dag jämfört med tiden innan den digitala revolutionen - tekniken erbjuder bara andra vägar.

Dagens teknik och de sociala medierna erbjuder i princip oändliga möjligheter och det är väl detta, det mer konkreta som vi känner av. Vi försöker helt enkelt att trycka in mycket mer på vår vakna tid än vad vi gjorde för 30 år sedan. Vi både kan och vill göra så mycket mer och då krymper tiden. Jag tror faktiskt att det har betydelse för vår tidsuppfattning

Tänk om alla dessa möjligheter hade funnits när jag var barn då skulle jag säkert, som många av våra barn gör på gott och ont, också ha fastnat framför datorn. Då hade man lagt ut en film på YouTube när man mimade till ABBA istället för att tvinga sin föräldrar att sitta och lyssna i soffan...

Men när jag var barn då minsann lekte och pysslade vi (haha...) häromdagen hittade jag min gamla häftapparat som jag tror att jag köpte på 70-talet när jag älskade att leka kontor!

Var sak har sin tid och var tid har sin sak!



söndag 18 januari 2015

Ljusets poesi

Morgonsol, eftermiddagssol och kvällssol är något alldeles särskilt. En lockelse som skapar drömmar, fantasi och poesi men också något väldigt konkret - fram med kameran! Jag älskar att fotografera dessa stunder med det magiska ljuset. I morse tittade en blek vintersol fram och det var längesedan jag vaknade till det.



En fin söndagskväll till er alla kära bloggläsare. Jag vill också passa på att hälsa er alla nya välkomna som har hittat hit genom Helens blogg drömhus! Hoppas att ni ska trivas här hos mig!

fredag 16 januari 2015

Trender kommer, trender går...

...den som sparar lyckan får

Jag och mitt 60-talshus kom till under samma årtionde (å det var ju ett tag sedan) och det innebär bland annat att jag har sett olika trender komma och gå. Nu har ju jag fördelen, eller kanske nackdelen, beror på hur man ser det, att äga en stor källare. Äger man en källare med stora förvaringsmöjligheter i kombination med ett samlarintresse så förstår ni att det finns lite där nere...Så om jag vill känna mig lite trendig så går jag ner i min källare och rotar fram lite gamla grejer som har blivit moderna igen.

På de sociala medierna har jag sett att det har blivit en trend med "single brewing" av kaffet. Karaffer, glasburkar, kaffekoppar, filterhållare, vattenkokare - alla med en snygg eller udda design - används för att manuellt brygga en kopp kaffe efter konstens alla regler. Grunden är en kaffekopp och en filterhållare. Ni som har varit med ett tag minns kanske de bruna och orange melittahållarna i plast. De har jag kastat men jag har kvar en filterhållare i vitt porslin, så nu tänker jag pröva den nya trenden, jag återupptar helt enkelt bryggmetoden som jag började med en gång i tiden. Hett vatten hälls över kaffet i ett filter.


Visst är det häftigt att trender kommer och går om än i en mer modern tappning när de kommer tillbaka. Och en sak till, vattnet ska hällas ner i en långsam cirkelrörelse - till det finns det speciella vattenkittlar med en lång smal snirklig snip men jag tror nog att min vanliga vattenkokare får duga!

torsdag 15 januari 2015

"Den som är med i ett inredningsreportage"

9 månader.
Som att vänta och föda barn.

Så lång tid har man på sig att växa in i rollen som "den som är med i ett inredningsreportage".

I april förra året var Helena Köhl hemma hos oss och fotade. I dag 9 månader senare kan vi se resultatet. Naturen har ju räknat ut att vi behöver 9 månader på oss att växa in i rollen som förälder kanske är det samma sak med publiceringar?


Man behöver helt enkelt mogna för att kunna axla ansvaret! :)
PS. Du hittar mig i Hus & Hem nummer 2

söndag 11 januari 2015

Brytpunkter

Brytningspunkter - från det ena till det andra, något slutar något börjar - för alltid med sig en slags tomhet och vemod, tankar om det som varit och det som skall komma. Julens slut är en sådan typisk brytpunkt; när den ska plockas ner i sina lådor igen. Simpelt - ja, det måhända. Handlingen i sig utlöser knappast någon existentiell kris men den för ändå med sig tankar om tidens gång, tankar som; ännu en jul har förflutit, hur blev den, uppfylldes mina förväntningar, uppfylldes andras förväntningar? Ja, listan kan göras lång om man nu vill fördjupa sig i julens väsen. Men brytpunkt innebär ju också något nytt, en ny början! Så vilka nya vårlökar ska jag fylla de tomma hyacintvaserna med? Det är väl en lagom utmaning så här i början på året! :)

 

Jag måste erkänna att jag lämnade kvar en julsak. Den vita stjärnan i vårt matrumsfönster. Mörkret har ju knappast gett vika än så januari ut hänger min "vinterstjärna" uppe.


En svävande ljusslinga över ljuslyktorna fick också vara kvar för att förgylla mörka januari.


Vissa blommor vill inte heller ge upp julen riktigt än. Min vackra amaryllis "Rio Negro" bjuder på en tredje stängel.


...och julen varar ju fram till påska. Julkaffet, som jag köpte till halva priset nu efter jul, står sig fram till juni så liiiiite till drar jag på det! :) Ni märker, jag har inte riktigt släppt taget om julen än, men det är faktiskt två dagar kvar till tjugonde knut!


Och precis på dagen idag så firar jag 1 år här på bloggen! Läs mer om mitt första bloggår i min årskrönika. En fin söndag till er alla kära bloggläsare!


lördag 3 januari 2015

2014 - Mitt första år som bloggare

2014 - mitt första bloggår! 
Om en vecka (närmare bestämt den 11 januari) firar jag 1 år här på bloggen. Det var då som jag tog jag mitt första steg som bloggare. Detta var något som jag hade gått och funderat på en tid utan att jag hade tagit tag i det ordentligt. Men efter förra nyåret, när jag var ledig och tid fanns för reflektion, kände jag att jag ville få in mer kreativitet i mitt liv. Jag ville göra mer av saker som jag tyckte om. Inredning och trädgård är ett intresse som har följt mig genom livet plus intresset att fotografera. Så varför inte starta en blogg? Då kommer ju fotografierna mer till användning än att de de bara ligger på datorn där ingen ser dem och jag kan nischa in mig på mina intressen, inredning och trädgård. Jag kan inte påstå att jag hade läst så många bloggar innan jag började, tyckte mig inte riktigt ha tid till det. Så utan något erfarenhet alls så hoppade jag på bloggtåget och det har jag inte ångrat!

Den finns en blogg som betyder väldigt mycket för mig och det är Maria på Almbacken. Hennes blogg var bland de första som jag läste och började följa och också den första som jag kommenterade. Hon var också den första som lade till mig i sin blogglista. Maria har, utan att hon egentligen har vetat om det, varit min "ledstjärna" in i bloggvärden. Tack för det Maria! :) Maria har en trädgård "to die for" så om ni inte följer henne så kan jag verkligen rekommendera att kika in på hennes blogg.

Den allra första bilden som jag lade ut på bloggen var en bild på en teaklucka i köket. Man kan nästan säga att den står som en symbol för vårt 60-talshus. Ett hus där allt finns kvar i original sedan det byggdes 1965 och som är orsaken till att jag älskar det. Jag och huset är födda samma årtionde vilket innebär att jag är uppvuxen i teakens tid. Hade ni frågat mig på 80-talet när jag flyttade hemifrån vad jag tyckte om 60-talsinredning så kan ni nog gissa mitt svar. Mitt första hem gick i bästa svart-vita Ikeaanda! Men det händer något under livets gång, tiden kommer i kapp och man omvärderar saker och ting. Sen tror jag ju inte att man alltid återvänder till barndomens inredningsideal när man blir äldre utan trender har mer inflytande än vad vi både tror eller vill. Jag tycker mig se att både bland inredningsmagasin och bland den yngre generationen, som nu sätter bo, syns 60- och 70-talstrenden starkt. Så det är ju klart att den influensen finns också. Men till syvende och sist handlar det ändå om att jag uppskattar kvaliteten, designen och tänket som fanns på 60-talet.


Jag fortsatte under min första bloggmånad att visa stringhyllor, bokhyllor, köket och vardagsrummet i vårt 60-talshus.




Och sen, närmare bestämt i februari, en månad efter att jag hade startat min blogg, händer det som jag aldrig vågat drömma om och som inte ens fanns på kartan. Jag blev kontaktad av en frilansande stylist som hade hittat min blogg och som frågade om hon fick komma och göra ett hemma-hos-reportage! Kan ni förstå känslan? Från 0 till 100 på en månad! Och jag som tvekade länge med att starta en blogg - "vem skulle vara intresserad av mitt hem, typ".

I april kom hon, Helena Köhl, och fotade vårt hem.


Resultatet? Om någon månad kommer det att publiceras i ett inredningsmagasin - jag lovar att återkomma om det! :)

Februari kom och gick med bilder på en uppvaknande trädgård, födelsedagsfika och älskade tulpaner



Mars fortsätter i trädgårdens tecken med morgondimmor som i en saga och vårens första efterlängtade penséer.


I mitten på mars blev jag nyfiken på Instagram - öppnade ett konto med samma namn som bloggen och kastade mig in även där med påföljd av fler förfrågningar om hemma-hos-reportage.... På instagram lägger jag ut en bild om dagen och någon tanke om den.

Om bloggar hyllar långsamhetens lov så hyllar instagram snabbhetens lov! Jag tycker att de båda berikar varandra. På instagram går det snabbt, det är lätt att bara trycka på gillaknappen eller skriva ett "wow" eller "snyggt" eller "fint". Bloggen däremot kräver ett större engagemang båda av den som skriver och den som läser. Både på gott och ont. Många talar om "bloggdöden", att instagram tar över framför bloggandet för att instagram är ett mycket snabbare och lättare medium. Man kan sitta på bussen med mobilen och snabbt kommentera eller gilla en bild. Det är också lätt att hitta konton man gillar och taggar man mycket så är det också många som hittar till ditt konto. Många som bloggar vittnar om att det är färre kommentarer nuförtiden och fler bloggare övergår från att blogga till att enbart ha ett instagramkonto.

Jag kan själv känna att jag ibland inte skriver kommentarer på bloggar, dels för att det kan vara krångligt och dels för att det känns lite "ynkligt" att bara skriva ett ord eller en kort mening. Men man kanske ska tänka om där? Hellre ett litet uppskattande ord än inget alls! För att blogga är ju så kul och onekligen blir det lite roligare om vi visar varandra lite livstecken!


Under april renoverade vi äntligen vårt sovrum, allt från 60-talet är ju inte så kul och dit hör plastmattor! Ett vitt trägolv och en övermålad tapet gjorde susen!


Så kom den efterlängtade våren och sommaren. Narcisserna, tulpanerna, alliumlökarna, pelargonbalkongen, medelhavspiazzan.... ja, allt det ljuvliga ligger framför.



Dottern tar studenten i början på sommaren och i slutet flyttar hon söderut för att plugga på universitetet. Det blir tomt, ett rum blir över men i gengäld får jag får ett eget bloggskrivbord :)



Trots mörker och regn går hösten i en flygande fläng med jobbresa till Portugal och höstpyssel ute och inne.



Med julen kom dottern och pysslandet ock bakandet nådde oanade höjder


På nyårsdagen stod disken och väntade...


...och amaryllisen var på väg in i sista stadiet.


Mitt första bloggår är till ändå. Ett fantastiskt roligt år där många av mina drömmar har gått i uppfyllelse och jag känner mig rikare inombords. Men det bästa av allt är ni - mina kära bloggläsare! Det är ni som med era härliga och uppmuntrande kommenterar driver mig framåt och vidare OCH att jag får ta del av era bloggar och bli inspirerad.

Ett riktigt Gott Nytt Bloggår till oss alla!

Kram Cathrine