söndag 14 december 2014

Denna tiden före jul

Jag tänker alltid att jag ska vara ute i god tid med julförberedelserna, med det som jag faktiskt tycker är roligt. Göra lite fint med blommor och ljus, ställa i ordning några små julstilleben, slå in fina paket, baka bröd, dricka glögg och lyssna på julmusik, besöka en kyrka för att lyssna på juloratoriet och andra små trevliga begivenheter. Varje år så ser jag mig alltid sitta där och "mysa" av allt det vackra när det är klart. Och mycket av detta har jag egentligen gjort men jag kommer sällan till stadiet "att bara sitta och njuta". Det finns alltid saker att göra, det känns aldrig riktigt klart. Det vardagliga livet fortgår liksom. Jag vet, man ska prioritera, sänka kraven, inte leva med någon utopi om julen och en "Fanny-och-Alexander-jul" existerar nog bara i filmens värld. Jag tror nog att jag har lärt mig detta med åren men jag behöver bli bättre på att sitta still! Att bara sitta där med kaffekoppen och lussebullen och känna in rummet, som Ernst skulle säga. :)


Hur har du det med tiden och tankarna inför jul? Är de i samklang eller inte nu när vi går in i sista adventsveckan före jul.

3 kommentarer:

  1. Jag är precis tvärtom och är väldigt duktig på att sitta still och njuta. Alldeles för duktig tycker jag och skulle verkligen behöva någon som satt litet fart på mig. Det går så trögt! Kram Merja

    SvaraRadera
  2. I år är det helt åt skogen med samklangen och jag har gjort upp planer för hur jag ska förbereda mig nästa år för att inte hamna i samma sits igen. Vissa saker som tar tid går dock inte att förutse. Tänder som går sönder och kräver flera tandläkarbesök, olyckshändelser och sorg i familjen, men nästa år då...
    Kram Anette

    SvaraRadera
    Svar
    1. Anette,
      ja, livet fortgår ju när man, som under julen, vill få in så mycket som möjligt på samma tid. Så egentigen är det ju inte så konstigt att vi upplever att tiden aldrig räcker till. Då är det faktiskt en förtröstan att tänka nästa år.... det kommer ju faktiskt en jul till med samtidigt är det nog viktigt att reflektera över vad som egentligen är viktigt i livet - detta måste jag ständigt påminna mig själv om.

      Kramar
      Cathrine

      Radera

Tack för att du tar dig tid att lämna en kommentar. Det värmer!